Undanröjande av spår II
Häromdagen när jag varit och handlat öppnade jag kylskåpet.
"Krasch!"
En av hyllorna i kylskåpsdörren lossnade. Golvet fylldes av glassplitter och en mörja av röd balsamvinäger och kycklingfond.
Då insåg jag hur det måste kännas för en mördare som står inför företaget att undanröja blodspår. På teve ser det alltid så fånigt ut när de står där med golvsvabben och rör runt i blodpölarna. "Vad ineffektivt", brukar jag tänka. "Så skulle inte jag gjort".
Men nu stod jag själv där och svabbade runt i sörjan. Det stank av vinäger och den röda färgen bet sig snabbt tag i plastmattan. Det var bråttom att undanröja spåren.
"Krasch!"
En av hyllorna i kylskåpsdörren lossnade. Golvet fylldes av glassplitter och en mörja av röd balsamvinäger och kycklingfond.
Då insåg jag hur det måste kännas för en mördare som står inför företaget att undanröja blodspår. På teve ser det alltid så fånigt ut när de står där med golvsvabben och rör runt i blodpölarna. "Vad ineffektivt", brukar jag tänka. "Så skulle inte jag gjort".
Men nu stod jag själv där och svabbade runt i sörjan. Det stank av vinäger och den röda färgen bet sig snabbt tag i plastmattan. Det var bråttom att undanröja spåren.
Kommentarer
Trackback
