Nu sover jag
Så har vi blivit en jazzbegåvning fattigare.
Men det var såklart om mig själv jag skulle skriva. Fattas bara annat. Här skall inte spillas tid på andras talang och begåvning. Här är det egotristess som gäller ( vilket mina läsarsiffror så riktigt avspeglar).
Idag är jag sjuk. Förkyld. Jag blir alltid VÄLDIGT sjuk när jag är sjuk. Känner mig som en horsepundare under avtändning. Snoken rinner och kroppen värker. Och sen det här med Esbjörn uppe på detta. Det blev bara för mycket. Äntligen hemma satte jag på skivan där E.S.T. featar Kristina Lugn. En av dikterna går
Nu sover jag
i en mycket vacker, mycket gammal stad
Nu sover jag för första gången med knäppta händer
och någon som inte känner mig har strukit bort håret från mitt ansikte
Nu är jag ingens lilla flicka längre
så nu behöver jag aldrig känna mig övergiven mer
När man är död
då är man sannerligen död
och skiter i hur ledsen man var
medan man gick omkring här på jorden och såg dum ut
Kommentarer
Trackback