sonnambula

Jag är trött på folk, framför allt de som bloggar. De flesta har en massa ovidkommande bilder som kompensation för att de inte har något att skriva.

Eller bilder på "dagens outfit". Det övervägde jag i ett svagt ögonblick också att ha. Man måste ju hänga med. Men jag sansade mig snabbt. Det skulle bli höjden av tristess:

Måndag: Vit vårdpyjamas + birkenstocksandaler

Tisdag: Vit vårdpyjamas + Stig-Helmer-sandaler

Onsdag: Vit vårdpyjamas ( med ett mm-stort blodstänk från en patient) + basketdojjor

Torsdag: Vit vårdpyjamas + birkenstocksandaler

Fredag: Vit vårdpyjamas ( med en kaffefläck mitt på bussarongen från fredagsfikat) + birkenstocksandaler

Nej. Det skulle inte bidra med någonting i positiv riktning. Bara förstärka den kverulantiska tonen som redan genomsyrar mina inlägg.

Men jag skulle få utlopp för min aversion mot min arbetsuniform; Den är underligt konstruerad. Jag är normalviktig, men kan ändå inte knäppa gylfknapparna. Inte ens när jag prövar byxorna i storlek XL. 

Sen är de obehagligt vita. Underkläderna lyser igenom. Inte något positivt för någondera parten i patient - läkarrelationen.

Sen är de gjorda av strykfri syntetmix. Hurra! Man fryser på vintern och luktar svettig uteliggare om sommaren.